Reklam och på återseende

På grund av den fullkomligt idiotiska idéen att ha reklam på min blogg lämnar jag den nu åter i sticket till förmån för den reklambefriade exordium3!
Vi ses där!


Viva!

Efter många om och (speciellt många) men har jag lyckats återfå kontrollen över exordium2!
Detta innebär en nysatsning på bloggskapet vilket i sin tur inte kommer att föra med sig så mycket fuzz alls.

Jag gillar inte riktigt när man bloggar om sig själv, om vad man gör. Jag gör en distinktion mellan en blogg och en dagbok. I bloggen skriver man om lustiga samhällsiakttagelser och underfundiga problem - inte om hur man firade midsommar eller köpte senaste Ulf Lundell-plattan. Det är inte direkt någon som bryr sig, trots att du har ett ganska roligt språk och leker lite med orden. Put it to use. Skriv allmänna debattartiklar om varför unisex-toaletter är bättre än icke-, blogga om varför det finns en odefinierbar mystik över ordet "fjord" eller publicera en totallylookslike-bild på Tommy Körberg och Grinchen.

Alltså:
Dagbok = Bok, i vilken du uttrycker dina ohämmade lustar för han i Twilight. Finnes under säng eller i låst byrålåda.
Blogg = Öppet brev till samhället. Ej att förväxla med trötta uppmärksamhetsinjektioner. Bara töntar hypar sig själva.

Frågestund har guld i mund

Det finns ett fåtal frågor som cirkulerar i många människors huvuden. Saker som slår en men som helt sonika faller i glömska. Jag tänkte behandla några av dem:

Varför är alla lampor i halvfärdiga byggnader alltid tända?

Frågan har naturligtvis slagit oss alla:
- Arbetar man verkligen dygnet runt?
- Slösar byggjobbarmänniskorna på elen för att kunna trissa upp fakturan?
- Är det för att mäta hållbarheten på lamporna?

image37Man kan givetvis hitta ännu fler frågor om man söker djupare i sitt medvetande (Deep in your heart, you must look) - men de är antagligen irrelevanta och komplett värdelösa.
Nej, de frågor vi måste förhålla oss till är de ovan nämnda. Svaren är dock mycket simpla (för att citera Brasse): "Fel fel fel fel fel! Eller ja, inte fel direkt, men..." jag har en mycket bättre lösning.
Äsch, bara för att jag har börjat citera kan jag inte sluta: "Man kan ju göra så. Det är ju inte rätt, men..." det är åtminstone ett tappert försök. Om än ett mycket vagt presterat resultat.
Nej, svaret, det simpla svaret, lyder:
Som man kan se på bilden är arbetsplatsen inte tom på natten. Nej, då är de som flitigast. Först då får de huset för sig själva. Det är inte förrän då de kryper fram ur sina hålor under marken och smider sina diaboliska planer. Det är på natten de kan hålla överjordiska möten om hur långt i sin strategiskt utformade underkuvningsplan de har kommit. Du förstår givetvis vilka jag talar om. Moderaterna.
Som det står i första Moseboken:
"Deep underground they dwell. Waiting to strike. Waiting to ascend and claim the earth from whoever rightfully shall inherit it."
Nu är det ju förvisso oklart vilka Petrus Linus Judas Minos Karelen Isaksson Mustafa Mohammed syftade på när han yttrade dessa ord som senare skrevs ned. Men mina egna studier pekar klart och tydligt på att de blå åtminstone har ett finger med i spelet. Det talas ju även, i samma bok, om "an unholy alliance" som tydligen kommer att sprida vrede och misär. I profetian talas det alltså om en ohelig allians som tydligen kommer att försöka underkuva människan, lägga henne för sina fötter, och hjärtlöst styra samhället. (Hmm, det påminner mig om någonting...)




Att kasta ett getöga

Du kanske känner igen uttrycket:
Jag kan belysa det med ett exempel:

- Har du läst papperet?
- Nej, jag hann bara kasta ett getöga på det.

I Nationalencyklopedin har de valt att beskriva företeelsen på följande sätt:
"titta snabbt och förstulet"
För det första: Hur tittar man på något förstulet? Finns det ens ett sådant ord?
Är det detsamma som "för-stulet". Ett sorts stadie föremål kan befinna sig i precis innan de blir stulna.
Eller är det som "försmäktat"? "vara nära att dö av fysisk påfrestning" Fast i det här fallet att man är nära att dö av ögonpåfrestning? Ja, om blickar kunde döda...
På tyska heter förstulen "verstohlen" som, om man skulle slå upp det i en tysk ordbok, betyder "stulen i hemlighet" enligt NE. Ännu en sidofråga är då: Vem stjäl inte i hemlighet? Är det någon som skyltar om att de stjäl?

- Jaa, jag tänkte sno en Snickers nu. Bara så att du vet. Jag vill ju inte bete mig verstohlet!

Back to topic! Att kasta ett getöga.
Någon måste ju någongång ha kastat ett riktigt getöga på någonting. Tänk dig ett gäng grottmänniskor som står och hänger utanför Groggs designerinredda populärgrotta på East 22nd när Ogga plötsligt hittar något i maten.
Hon hivar iväg det och det landar på en bok med Muggvas samlade verk. Plötsligt utbrister Maggaviggo:
"Har du hunnit läsa alla böcker?"
"Nej, men jag har kastat ett getöga på en."
Och för att hänga med i stenåldershypen måste man sitta inne på alla de senaste begreppen så självklart anammar man vad man hör.

Kom ihåg var du hörde det först!



Vem vänder vindarna?
Vem får mig att gå dit jag aldrig gått?
Vem tänder stjärnorna som bara jag ser i dina ögon?
Vem vänder vindarna och för mig dit min tanke aldrig nått?
Vem tänder stjärnorna som bara jag ser i dina ögon?
Ven vänder vindarna?
Vem får mig att gå dit jag aldrig gått?
Vem tänder stjärnorna som bara jag se?

Ja, det här är ju uppenbarligen en väldigt korkad fråga.
Man skulle lika gärna kunna fråga "Vem knuffar havet så att det blir vågor?"
Nej du, Eva Dahlgren, det var tydligen inte mycket du lärde dig i skolan.
"Vem vänder vindarna?"
Ja, det beror på lufttryck - det är ingen person som står med en jättestor fläkt om du tror det.
Gud, det här gör mig nästan upprörd.
"Vem tänder stjärnorna som bara jag ser i dina ögon?"
Vad är det för jävla fråga? Vem har stora brinnande klot i sina ögon?
"Vem tänder stjärnorna som bara jag kan se?"
Jag tror att fler än du skulle lägga märke till om en kille gled runt med gigantiska eldbollar i ögonen...
Men det är bara jag.
Jag.
Som täljer broarna.


Jag har tappat stinget

Jag trodde att det var något temporärt, att jag snart skulle ta mig ur det.
Jag hade fel.
Det började med att jag inte förstod den nya mobiltelefonen¹ jag fick låna av min gode far.
Jag slutade använda T9² vilket ledde till att jag slutade smsa och började ringa mina vänner (ja, med lur och allt).
Den riktiga nådastöten kom när jag inte ens förstod hur man bytte ringsignal(!)
Jag bestämde mig för att gå i exil, bröt alla kontakter med den yttre världen och spenderade många långa timmar med mobiltelefonen.
Slutligen hände det:

-Varning! Lågt batteri!-

Jag hade inte ens varit förutseende nog att ta med laddaren. Jag hadde nått botten. Cash me in.
Det kom inte som en chock när jag fann mig själv oförmögen att kanalsöka på tv'n, unzipa filer eller sätta tiden på mikrovågsugnen³!
   För att redeema mig själv bestämde jag mig för att ladda ned (LAGLIGT, NATURLIGTVIS) 28 Weeks Later och boosta min manlighet genom att se den i en tom, mörk lägenhet med endast choklad och en kall bira till sällskap.
För att varna känsliga läsare tänker jag inte berätta om mitt sinnestillstånd under filmen.

Vidare till Facebook-fenomenet;
¿Que pantalones?

Det är som MySpace fast man har inga häftiga användarnamn¹² utan använder sitt eget namn, man kan inte ha musik på sin personliga sida utan måste istället dras med att folk transformerar en till zombies och pirater?
Nej, just det; alla har FaceBook. Ingen har MySpace längre.
Ingen.
Utom jag.
Som har tappat stinget.

Undrar om jag hittar det bakom mitt Commodore 64...





¹ S K170 DoubleAirox 570XL DeluXe Hypro 3.9.

²  Vet du inte vad det är sitter du djupare i skiten än jag.

³ Okej, det sista lyckades jag med, men det behövs ju, som alla vet, tre exempel för att belysa huvudämnet.

¹² Ex: BigfluffyChewbacca296, IHeartPubics, Ulmenkott, m.m.

Glassfronten, något nytt

Ja, som de flesta redan vet sommarjobbar jag i en glasskiosk utanför Kungsträdgården i Stockholm.
Där har jag märkt av att det endast finns ett fåtal olika glassköparpersoner.
Jag tänkte lista dem.
Är det... det är okej, va? Ingen som känner sig träffad eller så... Bra.

Slappisen är ett flockdjur. Hen¹ är oftast i sällskap av tre eller fler vänner och har byggt upp en image som spontan och oseriös. Slappisen mumlar, betalar antingen med en 500-lapp eller lånar pengar av vännerna, då lovandes dem att de får tillbaka dem på Mickes fest på fredag.
Slappisen beställer: Två kulor i en våffla. Smakerna spelar ingen roll.

Businessmänniskan pratar i telefon och kan sträcka sig till att vända bort mikrofonen från munnen och peka på något. Businessmänniskan är oftast en kvinna med strama kontorskläder och moderna glasögon.
Hen betalar med en 500-lapp och bryr sig inte om att få rätt växel tillbaka.
Businessmänniskan beställer: En Piggelin eller en Magnum Colombia

Ryssen är fruktad av glassjobbarna. Hen tar minst fem minuter på sig att syna smakerna, pratar alltid med sina vänner istället för att beställa, bryr sig inte om att det står 20 personer bakom i kön, pratar ingen engelska, betalar med euro, har lila hår och kan inte räkna.
Ryssen beställer: Tre kulor pistage i en våffla eller Tre kulor romrussin i en våffla.

Spanjoren/-skan går före i kön. Hen har alltid ett släp av minst 15 släktingar. I varje sällskap finns det en spanjor som pratar engelska (dvs: kan säga "thank you" och "three").
Spanjoren ändrar sig hela tiden och blir oftast sur om man inte förstår spanska. Hen ser inte glassarna och undrar frustrerat hur man ska veta vad man ska ha.
Spanjoren beställer: Tre piggelin, Sex Magnum Mandel, Fyra strutar med två kulor i varje, Två Calippo Lime/Citron, Två påsar chips, Sex munkar, Två flaskor vatten, Tre flaskor vatten till, Fem flaskor vatten till, Sexton koppar kaffe (två med mjölk, en utan mjölk men med socker, Nio utan socker men med mjölk och extra mycket kaffepulver, tre espresso med mjölk, en cappuchino med extra mjölk utan socker)

Hej-jag-söker-uppmärksamhet är konstig men skiljer sig inte så jättemycket från resten, trots att hen vill det.
Personen försöker uppträda konstigt och ler oftast och kommer tillbaka och köper flera gånger. "Jag måste väl vara din jobbigaste kund, va?"
När man svarar nekande bler personen nästan ledsen.
Hej-jag-söker-uppmärksamhet beställer: tre flaskor vatten trots att man får två för 20:- och 4 för 40:- (3 för 35:-), två stycken munkar (trots att man får tre för 25:- (två för 20:-) och en glass med en halv kula pistage och en halv vanilj trots att man inte får det. Personen kommer även tillbaka minst tre gånger och frågar efter servetter, sugrör, vägbeskrivningar, muggar, vatten, mjölk, korv med bröd, zeppelinare...

Perfecto gör den ultimata beställningen. Den vet att det är jobbigt att skopa glass en hel dag och beställer därför inte det. Personen har jämna pengar i sedlar eftersom hen vet att vi inte vill ha för mycket mynt. Perfecto ler och ser en i ögonen när hon/han gör beställningen (och gör hela beställningen på en gång så att man inte behöver gå flera gånger).
Perfecto beställer: Två flaskor vatten och två Magnum Classic.

Wannabestammisen kommer två dagar i rad och beställer (förmodar jag) samma sak båda dagarna.
Personen skrattar och säger humoröst att hen borde få rabatt eftersom det är minst tusende gången hen är där.
Personen låtsas även känna en och pratar om kiosken med en på ett nervöst sätt. "jaså, nu har ni flyttat den lite, ja"
Wannabestammisen beställer: "Samma sak som igår, om du minns, haha"

Byggjobbaren kommer varje dag, är lugn och avslappnad, schysst, och pratar med en om vardagliga saker.
Personen kommer med konstruktiv kritik och ändrar gärna saker som står lite snett och så. Byggjobbaren är en bra kund och borde, i mina ögon, få rabatt.
Byggjobbaren beställer: (morgon) en kaffe. (eftermiddag) en bägare med tre kulor.

Lars Winnerbäck kom en gång. Han skrattade och ville dela glass med sin son. Sonen nekade honom det.
Han undrade om det var trångt när jag berättade att jag stod längst fram på Peace&Love.
Lars Winnerbäck beställer: En bägare med två kulor jordgubb och choklad åt sin son och en bägare vanilj och jordgubb åt sig själv.



Ge mig semester...




¹Han+Hon=Hen

Pappersväggar och en underlig resa

För tre timmar och tjugo minuter sedan tog den slut.
Den hade påbörjats ungefär tre veckor tidigare och hade slölästs när tid fanns.
Pappersväggar är en novellsamling skriven av skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist som fick sitt genombrott med boken Hanteringen av Odöda och som även har skrivit Låt Den Rätta Komma In.
Jag ska bespara er min tolkning av både novellerna och böckerna eftersom jag inte är tillräckligt persuading¹ för att få er att läsa honom.
Har ni redan läst honom och vill diskutera hans böcker är jag tillgänglig 24/7 på telefonnummer XXXXXXXX03.
Istället tänkte jag uppta era hjärnor med de spontana tankar jag fick efter att ha läst den samt vad som hände efteråt.

   Berättelsen har sin början på ett tåg mot Stockholm C. Ankomsttiden 22.05, 3/8-07.
Huvudpersonen, även känd som yours truly, läste de briljanta efterorden i boken och stängde den sedan.
En tomhet uppenbarade sig.
6.07 sekunder senare upptogs tomheten av hundramiljarder idéer. Vilken bok! Den ger en inspiration! Det enda som behövs är papper och penna, så är man på gång sen.
Papper och penna, ja.
Han söker desperat genom sin ryggsäck och får till sin stora fasa uppleva den tomhet som tidigare fanns i hans huvud. Vare sig penna eller papper. Hur kan detta ha gått till? Har man inte alltid åtminstone en penna tillgänglig?
Icke!
Han söker igenom ryggsäcken ett antal gånger, lika tomt varje gång. Tankarna blir alltmer påtagliga. Tränger sig fram.
MITT KUNGARIKE FÖR EN PENNA!
Snett bredvid honom sitter två, vad som tycks vara, två amerikaner och spelar Yatzy².
Vågar man fråga? Vad är det värsta som kan hända?
Svetten rinner längs pannan när han stammande (på svenska dessutom) ber om en penna varpå amerikanen naturligtvis ser frågande ut: "Excuse me?"
Shit! Chanserna är sumpade. Kassera mig, jag är körd.
På ovanligt knackig engelska lyckas han mumla "Oh, sorry, yes, I... Really... Uhm. Hey. I... Can... Pen?"
Amerikanen närmast honom skiner upp och räcker honom en penna men istället för ett "Thank You" kläcker han ur sig "Yes. That is a pen." och tar emot pennan.
   Han sätter sig sedan och bläddrar fram till en av de onödigt många tomma sidorna i slutet av boken och skriver ned vad som ryms i hans huvud för att göra lite rum där.
Efter drygt 10 minuters skrivande ser amerikanen lite skeptisk ut. Kanske är han missnöjd över att Yours Truly använder upp allt bläck. Kanske spanar han in honom. We'll never know.
Till slut lämnar han iallafall tillbaka pennan och får ett leende som svar.
Några minuter fortlöper och till slut bestämmer sig huvudpersonen för att gå till tågbistron och köpa kaffe åt de båda. Han gör detta och kommer tillbaka med kaffemuggarna. Amerikanen skiner upp återigen och de börjar prata om allt och ingenting i en timme innan högtalarrösten bräker ur sig ett dovt "Nästa, Stockholm Central." och lyckas upprepa sig minst fyra gånger för att vara säker på att alla hörde. Konstigt, det där...
Svensken och amerikanarna skils åt med en handskakning. "Adam", "Chris", "Geof...REY" (som om han hade glömt bort sitt eget namn.
  Efter denna incident lyckas Adam, som han tydligen hette, ta sig till lägenheten och sitter i detta nu och skriver på en fullkomligt meningslös text.
Låt oss inte störa honom mer.





¹bra på att övertala
²Vilket för övrigt är ett gravt överskattat spel

VECKANS TÄVLING

Nu har Du chansen att vinna en gul mopedhjälm i valfri färg!
Det enda du behöver göra är att gissa rätt på vad följande bild föreställer:



När du tror att du har kommit på svaret tar du med det tillsammans med ditt VISA-kort, pass och anmälningsavgift på endast 19:-¹ till Grand Hotel Stockholm. Skriv att brevet ska till en John Doe i rum 406. En man i grå kappa kommer att vänta där. Bry dig inte om de två ryska beväpnade männen - det är en ren... försiktighetsåtgärd...

Kom ihåg: Det är aldrig för sent att delta!

Skicka nu, få svar så småningom!




¹ Eventuella extrakostnader² kan tillkomma.



²Pengar som bidrar till domarens välbefinnande. Så som resekostnader³ och andra fönödenheter.


³Så kallad: "Betald semester".

Själadöd och minuter

Då är det fjorton minuter kvar till klockan slår 20.
Jag har alltså 840 sekunder på mig att skriva något intressant innan Simpsons sätter igång på sexan.
720 nu.
660.
Ja, låt oss börja. (600)
Ni som har läst "När man inte gör något" ¹ förstår vad jag sysslar med. Jag har 480 sekunder på mig att göra något viktigt innan mötet med tvn börjar. Jag skulle kunna poppa popcorn, blanda saft, gå på toaletten, spana in Canal+, byta kalsonger, ta en snabbdusch, you name it.
Istället gör jag något jag lika gärna kan göra klockan 02 i natt eller 11 i morgon bitti. (360) Varför?
Jag har redan behandlat det här ämnet men eftersom jag inte har något bättre för mig (jo) så ältar jag samma sak återigen, och kanske tillför jag något:
- Jag finner en stimulans i det meningslösa skrivandet. Det är en sorts avkopplande drog. Men istället för att massproducera bestsellers i ren Karin Alvtegen-anda tar jag ut min "kreativitet" i den här bloggen. Inte ofta men det händer.
Nu är det för övrigt 240 sekunder kvar.
Vem uppskattar en text som denna? Vem vill läsa en sådan text? Vill man inte hellre läsa en god bok eller en djup dikt? Kanske fastna för en tung sångtext. Jag skriver nog för att jag är egoistisk. Jag skriver för mitt eget själviska välbefinnandes skull. Det är ingen förutom jag själv som mår bättre av att den här texten skrivs.
Så för att (60) bespara er ytterligare lidande ska jag nu avsluta några minuters själalidande på er ära. Nöjet var dock helt på min sida.
Till nästa gång!
0







¹Skriven av yours truly.

Danmark

image32
Ja, du läste rätt. I denna episod av bloggen ska jag behandla det stora lilla landet söder om Sverige.
Och du kommer antagligen inte märka av ett uns oseriositet.

Vad är det som gör Danmark så speciellt då?
Det är inte speciellt högt, inte så internationellt betydande, ingen melodifestivalvinnare...
Nej, man kan tycka att det inte borde finnas något som utmärker Danmark direkt, men är det så man tycker så tycker man fel.
Undrar om jag skulle... Nej, punktform är alldeles för... woah, vad är det här? Nej, inte numrerade punkter heller...

Fas 1 - Underrubrik: Vad som utmärker Danmark

Mads Mikkelsen

Vad vore Danmark utan the Mads? Utan Adam Fischer. Ingenting, I tell you. Ingenting!
Mads Mikkelsen är som en frisk vårvind och står i klar kontrast till Mikael Persbrandt som främst skulle kunna liknas vid ett nackskott.
Nej, mer Mads åt folket!

Roskilde
Vad har vi? Vi har Hultsfred. Det är Sveriges sommarjippo nr.1. Och vilka kommer dit? Svenskarna och skåningarna.
Till Roskilde, världens megafestival, kommer alla. Alla. Alla! Du också. Och Adrian - han i parallellklassen. Det är sant! Han bokade precis biljetten. Ja, jag vet! Med Cissi. Hon med tandställning, du vet.

Ø
Försök hitta den bokstaven på ditt tangentbord, om du kan.
Det kan vara den mest betydelsefulla bokstaven i hela världen. För utan den skulle inte uttrycket "Før helved" existera. Inte heller ordet "Smørrebrød

Anna Pihl
Fast nu har även vi medelmåttiga svenskar fått ta del av denna fantastiska kvinna.
Men det som skrämmer mig och antagligen många andra realistiska människor är att självaste Anna Pihl har börjat träffa en svensk! Hur ska detta gå? Vad ska hon göra för att få honom att förstå att hon är överlägsen?

Chokolade
Ja, med ett E på slutet. Man uttalar ordet på följande vis: [sho-ko-lää-dä] med ett göteborskt D.
Den danska chokladen fungerar ungefär som svensk förutom att den är betydligt mycket godare, med tanke på att den kommer från Danmark.

Æ
Den allra viktigaste danska frasen involverar bokstaven Æ och lyder som följer: "de e maj dæligt" vilket fritt kan översättas till att det är mycket bra. Bokstaven kommer antagligen underkuva Sverige och lägga landet under sina fötter så småningom.

Dannebrogen
Det är alltså den danska flaggans namn. Eller hur, visst är det häftigt att deras flagga heter något. Vad heter den svenska flaggan? Vasa? Nej, det är en finsk stad. Inte ens det har vi.

Häftiga färger på flaggan
Se bild 1.

Mew
Ett ofattbart bra danskt band. Vi har förvisso Kent. Men för att ha allt annat också så gör de det bra. Mew är stora. Det kan jag inte ta ifrån dem. Och de är bra, också ett plus. Vad mer kan man få plus för? Häftiga låtnamn - check.

Mordkommisionen
Den absolut mest spännande serien som någonsin gjorts kommer naturligtvis från Danmark. Vad annat kunde vi vänta oss? Men det är inte slut än: Mannen från punkt 1 - the Mads - är en del av den ack så kritikerrosade serien. Naturligtvis, det är ju Danmark vi pratar om.

Legoland
No need for words...


Fas 2 - Kritik: Vad är dåligt med Danmark?

- Det är ganska lågt.
- Det är inte så stort.
- Olsen Brothers
- Monarki
- Skåne

Fas 3 - Slutsats: Ska man bo i Danmark?

Ja.

 
image31
Försök hitta den här skylten i Sverige


¹En med smör eller stekflott bestruken skiva mörkt rågbröd eller franskbröd.

Shio - en bortglömd historia

Det är inte vanligt att uppdatera bloggen två dagar i rad men detta är inte heller en vanlig nyhet.
På Carlsbergs hemsida står många drycker listade. Bland annat 7Up, Ramlösa, Schweppes och Pommac.
Nu råkar det vara så att jag, under en konversation med min kära kusin får för mig att avsluta med frasen "fré på jor'n".
Plötsligt slår det mig: Var det inte just den exakta frasen en man i en reklam för en vätska yttrade? Vad hette nu denna dryck som tyckts ha glömts bort?
Jag gör ett vist val och kontaktar min bror. Det visar sig att han sitter inne på mer information och han bifogar även en länk till Carlsbergs hemsida. Det verkar vara så att informationen är väl innästlad i hemsidan då man måste ta sig förbi en rad hinder. Carlsbergs hemsida ser ut som sådan:
image25

Väl där måste man klicka på Mediaservice - Arkivet - 2002/2003 och leta upp rätt länk. Den är väl gömd mellan Schweppes Cranberry och en reklam för att Carlsbergs bryggerier ska hålla sommaröppet.
"Shio Äpple/Lime - en "smalare" läsk" står det där.
När man klickar på länken förväntar man sig naturligtvis ett paradis av Shiosar som springer runt och leker tafatt och skrattar ikapp. Istället möts man av en avgränsande vägg. En halv sidas text och en liten bild samt produktansvarige.
Naturligtvis ställer man sig frågan - vart är Shio?
Jag försökte nå min påläste bror angående saken men han visade sig vara bortrest på främmande ort. Jag möttes av texten "AutoMessage: Match mor FBK i karlstad".
Jag fick helt enkelt klara mig utan professor.
När jag söker efter "Shio +Carlsberg" på Google kommer endast fyra väsentliga bilder upp: En på Jordgubb/Citron och tre stycken på Äpple/Lime.
Jag erinrar mig om fler smaker. Bland annat en med vattenmelon. Jag har dock inga säkra källor som stödjer min tes men du får själv skapa din egen uppfattning.
Varför lade man då ned projekt: Shio? Fungerade inte den pacifistiska reklamen på vårat alltmer krigslyriska samhälle? Låg inte namnet bra nog i munnen? Ville man hellre satsa helhjärtat på Ramlösa (som för övrigt felaktigt uttalas med långt A av vissa)? Drack ingen Shio?
Jag drack Shio. Jag tycker fortfarande om namnet. Jag tyckte om reklamen.
Ge tillbaka folket sin Shio, Carlsberg!

image27image26
Shio Äpple/Lime - Shio Jordgubb/Citron

När man inte gör något

Alla vet hur det är.
Man har en miljard saker att göra och hälften av dem ska vara klara innan nästa vecka.
Träningar ska följas, läxor ska göras, människor ska träffas, bloggar ska skrivas...
Hur kan det komma sig att man aldrig gör det man företar sig? Vad gör man istället?
Det är det jag tänkte behandla i dagens smått försenade blogg:

Här är jag ett paradexempel. Jag har en hel del läxor som bör vara klara snarast möjligt.
Jag har även en roman som bör skrivas i dagligen.
Ett projektarbete är även fastetsat på schemat.
Men, istället för att sätta mig ned, fatta pennan och börja skriva på historiearbetet gör jag något annat.
Bland annat surfar jag runt på en och samma sida hela tiden, jag skriver till diverse löst folk på MSN och jag går ned för att se efter om kylen har påfyllts med det där jag omedvetet är fruktansvärt sugen på.
Jag tillåter mig själv inte göra något jag tycker om förrän jag har avslutat det som påbörjats. Om jag hade klarat av alla skolarbeten och fixat klart projektarbetet skulle mitt liv antagligen se väldigt annorlunda ut. Istället för att gå runt och vela hade jag antagligen gjort något som gör mig glad. Något jag i min nuvarande position inte ens kan tänka på.
   Idag kom dock min vändpunkt.
Jag kom hem efter ett avslutat LAN och kände mig som John Locke skulle beskriva det; Tabula Rasa. Jag var ett oskrivet blad som bara väntade på ett förhållningssätt.
Det blev att jag började skriva på det massiva historiearbetet (Alla som går i skolan vet att det inte är själva pluggandet som är jobbigt - bara att väl komma igång).
När jag väl hade skrivit fyra sidor bytte jag till romanen och skrev en sida på den. Och nu, avslutningsvis, vattnas bloggen (om än med tråkigt material).

Summan av trumman är alltså att man bör ta ut sig ordentligt om man vill börja om med sitt liv. Då menar jag inte att man går på en Thaiboxningsträning och ger järnet. Nej, det handlar om en både psykisk och fysisk påfrestning som kräver att du använder alla dina krafter.
Jämför det med ett kanna vatten och ett oändligt antal glas: Du kan bestämma dig för att ge varje glas en tolftedels deciliter och på så sätt hålla ut längre i längden, eller så fyller du de första glasen till bredden, tar slut och börjar om med en betydligt större kanna. (Detta kan mycket väl ha varit ett oförståeligt exempel).
Så, bestäm dig för om du vill ge mycket eller lite av dig själv när det stretar emot.

Okej, nu är bloggen till bredden fylld för den här gången.
Men snart börjar jag ju om igen. Vi ses då.

Mystic 8-ball

Mystic 8-ball
The tale of the Mystic 8-ball

För länge länge sedan, när man fortfarande använde kokain i coca-cola och trodde på Oden, fanns det en stor trollkarl som hette Mystico.
Trollkarlen var känd för sina hemska trolleriformler. En gång förlängde han tiden man skrev in på mikrovågsugnarna med en minut så all mat fördärvades. En annan gång lät han kronofogdar få fria tyglar.
Men den här historien tar upp något mycket större, något som kom att förändra världen för all framtid!
det var en solig vårdag i mars och den lilla byn Norge var folktom sånär som på några kvarglömda människor (bland annat den lilla pojken från Ensam Hemma-filmerna). Det var vindstilla och solen lyste med sin frånvaro.
Byinvånarna var på stamråd i grannlandet Sverige och väntades inte återvända förrän följande dag. Bland de kvarglömda fanns trollkarlen Mystico som naturligtvis blev ledsen över händelsen.
Han bestämde sig då för att spela dem alla ett spratt: Som dyrkare av guden Neptunus kallade han på guden för hjälp. Han bad om att få svar på vad han skulle göra mot byborna.
Neptunus skickade ned sig själv i planetform och berättade att Mystico skulle fråga honom om hjälp, skaka om honom och vända honom uppochned för att få reda på svaret men han fick endast göra detta fyra gånger!
Mystico skakade på Neptunus, frågade om har skulle spela ett spratt mot byborna, vände på planeten och fick se svaret. "Yes".
Förbryllad över att ha fått ett svar fortsatte han med frågeställningen, han undrade vilket spratt han skulle spela: "Thou shalt disguise thyself and inherit the earth".
Hur skulle han då göra detta? Det frågade han Neptunus: "Continue" var det enda svaret han fick.
Nu hade han alltså bara en fråga kvar.
Tiden gick och Mystico tänkte länge på vad han skulle fråga.
Till slut dök det upp i hans huvud; han skulle fråga Neptunus hur man berättar hur Mystico ska ska förklä sig och ärva världen.
"With words only Gods can decipher" fick han till svar.
Nu blev Mystico sur och glömde bort att han redan hade frågat Neptunus fyra frågor.
Han frågade varför Neptunus torterar honom så.
"It is because only when we are conjoined can we rule the world. Now your soul will be drained into this very planet and if someone asks the, let's call it a Mystic 8-Ball since you are Mystico, I am the eighth planet from the sun and this truly is a ball, something we'll drain that person's soul."
Mystico försökte fly men till ingen nytta. Han var fast i planeten.
Och vem vet, kanske är just din Mystic 8-Ball den rätta.
Vågar du se efter?
Mystic 8-ball


Sjukhusmat

Sjukhusmat
Ser det inte frestande ut? Kassler med potatis och morotsröra


Alla som har varit på sjukhus kan hålla med mig när jag säger att maten inte är något vidare.
Vi har alla någon gång råkat på en riktig pungspark på restaurang eller hemma hos någon. Jag snackar friterade fläskbollar med pulvriserat mos eller vattenkaffe och sågspånskaka - tänk att leva en hel vecka på sådan mat! Eller varför inte ett halvår?
Vad är vitsen? Handlar inte sjukhus om att man ska bli bättre och krya på sig så att man kan åka hem så fort som möjligt? Varför serverar man då oaptitlig mat som får folk att återupptäcka anledningen till sjukhusbesöket? Är det för att påminna folk om den alltför dyra cafeterian? Är det för att allt färre blir sjuka och personalen är såpass kelsjuk att de behöver hålla sig fast vid de få som befinner sig där? Eller räcker budgeten helt enkelt inte till?

Visst, sjukhusen ska ha cudos för all bra personal och alla häftiga maskiner men vore jag Hans Wiklund och sjukhusen Terminator II skulle jag ge den en 8/10. Alla snygga stunts och tuffa bakgrundsintriger finns där men det är något som saknas - man har inte tänkt på varken kulisserna eller några one-liners.
Nils-Petter skulle sätta sig emot och påstå att det inte är alla som kan äta kryddad, välregisserad mat eftersom de kan vara allergiska eller inlagda för magen eller något men varför inte då erbjuda ett sortiment av kryddor och hasta la vista, babys så man får piffa till vardagen och maten lite som man själv vill?

Jag har valt att gräva djupare i ämnen (surprise, surprise)!
Jag kontaktade sjukhuschefen för Sahlgrenska i Göteborg för en fråga:

Jag: Hej, är det sjukhuschefen för Sahlgrenska jag pratar med?
Han: Ja! Hej! Glenn heter jag!
Jag: Hej du! Jag råkar ha en fråga här, gällande sjukhusmaten ni serv...*klick*

Jag fick inget svar från Glenn i Göteborg men jag antar att han var upptagen med en pråm eller något så jag bestämde mig för att höra med direktören för Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

Jag: Hej! Har jag kommit rätt? Jag söker direktören för Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Hon: Ja, det är Astrid.
Jag: Hej, Astrid! Det råkar vara så att jag har en fråga.
Astrid: Shoot.
Jag: Jo, det har varit en del klagomål på sjukhusmaten i största allmänhet. Har ni några kommentarer?
Astrid: Nej, nej, nej. Jag vill inte uttala mig. Tack. Jag tycker att det räcker här. Adjö.

En ytterst kryptisk konversation med Astrid också. Men jag ger inte upp så lätt!
Under några veckor bombarderades Uppsala Sjukhus med mail angående den ack så viktiga frågan men svaren uteblev, även Kristinehamns Sjukhus och det stora sjukhuset i Lund visade sig vara onåbara.
I sann Aschberganda begav jag mig till Sahlgrenska där allt en gång började för att möta Glenn öga mot öga. Jag synade länge hans dagliga rutiner och visste att exakt klockan 11.04.36 beger han sig varje dag till det lilla motellet i utkanten av staden för att smygrensa.
Jag mötte en skärrad Glenn i dörruppgången och konfronterade honom direkt! "Varför så mycket hemlighetsmakeri angående sjukhusmatfrågan?!"
Han blev knäpptyst och förblev så under en lång stund. Han sträckte sig snabbt efter något i bröstfickan men jag slog det snabbt ur hans vänsterhand. Han föll då ned på knä och på golvet invid badrumsdörren låg en vit tablett med en döskalle på.
Jag lyfte upp honom och satte honom på sängen. Han grät.
Jag frågade vad allt handlar om men han sa att han inte kunde berätta. Det var för stort, sa han.
Efter några timmars intensiv utfrågning kom det så fram:

Jag: Jag är din enda räddning. Du kan lita på mig. Berätta för mig vad som försiggår.
Glenn: De...de.. de kommer hitta mig.
Jag: Du är säker här, Glenn. Rensa lite, det hjälper.
Glenn: Det är sjukvårdsministern. Ylva, heter hon. Hon tillåter oss inte.
Jag: Hon kommer inget märka. Berätta nu.
Glenn: Regeringen vet inget om den dåliga sjukhusmaten. När någon från Riksdagen måste läggas in byts all sjukhusmat ut mot förstklassig för att få dem att tro att det är det pengarna läggs på. I själva verket går mestadelen rakt i hennes ficka. Hon tjänar miljoner på det här. Ständigt nya bidrag från Regeringen som inte når sitt rätta mål.
Jag: Vilken sensationell nyhet!
Glenn: Du måste hålla tyst om det här! Hon har spioner... Överallt...

Det var det sista jag hörde av Glenn innan han svalde sin egen tunga.
Men jag tänker inte vara tyst! Jag tänker inte slås ned av Ylvas hot! Internet är fritt! Hon kommer aldrig komma åt ...

Mitt trogna Fan

Det är många som tror att jag har en stor skara fans.
Jag ljuger inte när jag säger att de tror rätt.
Men det finns ändå en av alla dem som sticker ut:
Det finns bara en Nadine!

Juryns motivering lyder:
"Med ett brinnande engagemang och innovativ kreativitet tar hon lätt hem Guldbollen -07.
Hon har bland annat medverkat i Gobrinzejks novellfilm 'till havet men inte alldeles för långt ut för jag kan inte simma' i vilken hon blev tilldelad en Guldbagge för bästa kvinnliga fiskroll och i Allan Kurt-Sunessons 'Gunga på ensam bagge' (bild nedan).
Nadine har även framfört Carolas mindre kända låt 'gud är en fjant" på diverse galor och andra tillställningar.
Men det är nu för hennes världsberömda Fanegenskap hon tar hem guldbollen -07 och vi önskar henne all lycka med att forsla hem den utan att den stjäls."


Nadde
Nadine Wiklund - Innehavare av Guldbollen -07

Jag kan naturligtvis inte gör annat än att hålla med juryn på ovanstående punkter.
Nadine förtjänar verkligen att vara min trognaste lärjunge och jag funderar faktiskt på att uppgradera henne till vice Adam - jag tror att om jag skulle gå bort så skulle Nadine göra ett bra jobb med att vara lika superb som jag.
Så jag vädjar nu till alla er där ute; Ser ni Nadine vandra omkring hjälplös på stan - ge henne en riktig hockeytackling och hälsa ifrån mig, det uppskattar hon!

Jag önskar dig all lycka med ditt fortsatta fanarbetande åt mig.
Tack.
Sincerely
Adam Andersson
Förste Adam.

Särskrivningar

Jag tänkte döpa stycket till "Sär skrivningar" först men det skar i mina ögon så det fick stå skrivet så som det ska stå skrivet.

Det här är ett mycket känsligt ämne så jag är rädd att jag måste be om alla Särskrivares uppmärksamhet.
  • Ni är inte ensamma.
  • Det är ingen kronisk sjukdom.
  • Ni kommer inte att bli dömda i detta avsnitt.
  • Ni är inte mindre värda än någon annan.
Med det sagt förklarar jag samtalet öppnat!
Jag ska föra en dialog med mig själv, eftersom ingen annan anmälde sig som frivillig, och reflektera över den ovan nämnda åkomman.
Låt mig få be att presentera talarna ? och !

? - Tack! Det är en stor ära att få vara här!
! - Tack så mycket! Jag hoppas att vi ska få ut mycket av den här diskussionen.

? - Diskussionen? Stavas det inte Diskus sionen?
! - Nej men det är ett vanligt fel du gör. Man tycker att det ser fel ut att skriva ihop vissa ord såsom lagerarbetare, hästskötare, tillsammans, grovjobb, missanpassad, förlorad, bänkpress, med mera.
Jag har faktiskt ett knep för att underlätta språket för dig och alla andra särskrivare där ute: Det är fler ord som skrivs ihop än som skrivs isär i det svenska språket så anta alltid att ordet ska skrivas ihop om du är osäker - detta kommer att resultera i betydligt färre fel.

? - Men i engelskan så...
! - Det är i engelskan, det. Ser du många engelska flaggor vid Statshuset?
? - Nej, jag gör väl inte det.
! - Tänkte inte det heller. I England har man ett annat system, där särskrivs i princip allt! (washing machine, stockroom worker, cost unit, m.m.) Befinner du dig i en situation som kräver att du skriver på engelska så har jag ett enkelt knep: Glöm bort mitt föregående knep och gör precis tvärtom! Ytterst få ord skrivs ihop i det engelska språket.

? - är det inte Engelska med stort E?
! - Nej.

? - Hur ska jag avvänja mig från särskrivandet?
! - Jag har faktiskt, tro det eller ej, ett knep!
  1. Läs Ave Maria 100 gånger.
  2. Läs igenom Nationalencyklopedin en gång.
  3. Använd ett ord som till exempel "särskrivning" som skriftlig mantra1.
  4. Låt Microsoft Word kontrollera stavningen åt dig - slå dig själv för varje fel du har.
  5. Intala dig själv att "det är bara tyska läderbögar som särskriver"
Följer du ovanstående lista slaviskt kommer dina problem snart vara ur världen!

? - Jag ska sluta särskriva!
! - Remember, kids; stay in school!

Tack så mycket ? och ! för att ni ville komma och undervisa i ämnet Särskrivningar!
Jag hoppas innerligt att ni som följde debatten har lärt er en värdefull läxa för trots allt hamnar Särskrivare på den sjunde nivån av Dante Alighieris helvetesbeskrivning.


1Du ska alltså ofta skriva frasen för dig själv för att till slut kunna den utantill


Om att ta sig loss

Ha i åtanke att jag är gravt skoltrött när jag skriver detta, ty skolan har släppts lös från sina helvetesbojor. Lovet är slut och de flesta eleverna kommer så småningom anamma mitt beteende. Ska man få uppmärksamhet gäller det att man är först.

Om att ta sig loss
Hurdå "ta sig loss"? Begreppet är lånat från ryskans ord för potatismjöl [gobr'tzmat] och hänvisar till den tid då man tröttnar på sin dåvarande boplats och söker något nytt. Man "tar sig loss" från sina egenskapade rötter och bestämmer sig för att pröva lyckan någonannanstans.
Det kan vara en bonde som bestämmer sig för att bli glassförsäljare i Kungsträdgården.
Det kan vara en högt uppsatt finanschef som drömmer om att äga en lanthandel.

Varför vill man ta sig loss? Det finns naturligtvis många anledningar varför någon skulle vilja ta sig loss.
En kan vara att man är en beryktad boskapsvältare i den lilla orten.
En annan kan vara att man står i personlig skuld till någon.
Man kanske har utplånat staden och dess invånare och nu, tio år senare, har tröttnat på ensamheten.
Det finns, som du ser, många anledningar att ta sig loss.

Vart tar man sig loss till? Inte bara är det grammatiska fel i frågan - den är även mycket oviktigt så lyssna gärna bara med ena örat:
Det finns vissa regler för själva losstagandet. En viktig basregel är att om du bor i Göteborg kan du endast ta dig loss till en storstad i närheten - dvs inte Stockholm. Bor du i Forsmark får du endast flytta till  Kristinehamn och naturligtvis endast åta dig jobbet som murbruk (ej att förväxla med "murbrukare")  Bor du däremot i Brötmåla får du inte ta dig loss överhuvudtaget.

Hur tar man sig loss? Det första du bör tänka på är de som vet om att du lever. Det finns några enkla sätt att handskas med dem vid ett eventuellt losstagande:
1. Berätta för dina vänner att du måste bort och att din nuvarande ort inte duger för dig.
2. Ljug för dina vänner och säg att din avlägsna farfar har testamenterat bort ett slott i Wallstonecreftwoods åt dig.
3. Döda dina vänner (gärna tyst och smidigt utan vittnen - de förvärrar bara själva dödandet)
4. Flytta staden till dig. Det här är antagligen det svåraste alternativet, speciellt om det ingår några sjöar eller älvar i staden.
Nästa steg är att packa ihop dina saker. Du packar helt enkelt ihop dina saker. Svårare än så är det inte.
Steg 3 bygger på tur. Du måste hitta en plats som tillfredsställer dina behov både utseendemässigt, jobbmöjlighetsmässigt och invånarmässigt (det tredje kan man i och för sig ändra på).
Granska staden och dess invånare - om något behöver ändras: Ändra på det! Ingen kommer att göra det åt dig.

Om man vill ta sig loss flera gånger? När du föddes blev du tilldelad tre losstagningslappar. Dessa har förvarats i en Schweizisk bank åt dig fram till den stund då du bestämmer dig för att ta dig loss. Ring då numret du har intatuerat i nacken och upprepa koden som står skriven på undersidan av din vänstra fot. En losstagningslapp kommer då att skickas till den stad du befinner dig i, förutsatt att du inte har gjort ett kirurgiskt ingrepp och opererat bort GPS-mätaren som finns invid ditt hjärta.
Använd losstagningskortet när du vill ta dig loss, borgmästaren för din nuvarande stad kommer att stämpla det - då tar du det med dig och visar för din nya borgmästare. Denne kommer att frånta dig kortet men ge dig tillgång till staden.

Vad bör man tänka på? Trivs du inte så fly. Men gör det bara tre gånger.

Önskelista - Nödvändig företeelse eller överflödig schablon?

Julen handlar om vänskap, stärkande av släktband och lycka – just därför har jag i år beslutat mig för att gräva djupare i just detta ämne. Exakt vad fyller ovanstående för funktion?

Människor har alltid strävat efter att uppnå ett konstant välmående (på Stenåldern skedde detta när man fällde ett stort djur). Nu tycks det vara så att vi inte längre klarar oss ensamma – vi behöver en hjälpande hand: Det är här presenterna kommer in i handlingen. Människan finner det oförutsägbara nöjsamt, därför har hon uppfunnit ett system som ska tillfredsställa så många människor som möjligt på ett, om möjligt, altruistiskt vis.
Jag har beslutat mig om att förtälja det blyga budskapet: Köp det som människan vill ha! Ingen blir glad av ett till saltkar, en ljusstake eller en häftig grytvante OM man inte får klara, tydliga anvisningar som säger det motsatta.

Låt oss arbeta med en exempelperson, vi kan kalla denne X.

- X är 16 år gammal, lyssnar på Metallica och spelar datorspel. X önskar sig inget hellre än ett nytt datorspel (och har noga angivit vilket) och pengar. Köp då det. Ge inte X en USB-koppvärmare eller ett par nya vantar. Julen handlar ju om att göra människor lyckliga, X blir garanterat lyckligare av det denne önskar sig än ett par lovikavantar.

 - X är 46 år, jobbar på banken och skulle kunna mörda för en resa till Italien.
Försöksobjektets närmaste släktingar är 22 till antalet. För cirka 11 000:- kan X få en riktigt häftig upplevelse. Dividera 22 st. med 11 000:- och svaret blir
500:-/person – detta verkar vara en stor summa att lägga ut på endast en person, lösningen är simpel: Låt det vara en kombinerad julklapp/födelsedagspresent.

 

Nu till det väsentliga: Min önskelista

Den är kort och koncis, den består faktiskt av en enda punkt: Pengar.

Jag vet att det kan verka tråkigt att ge bort pengar men det är just ovanstående som bidrar mest till att glädja mig.

Tänkte du köpa en pryl som kostar 200:-? Ge mig 200:- istället (jag vet, det ser inte så ambitiöst ut att räcka fram två hundralappar men strunt samma; de där två hundralapparna bidrog med mer lycka än vad en cd-skiva hade gjort.)

Nu tänkte jag även bifoga en lathund till presentköpandet åt Adam:


Min Önskelista

-    Pengar

Jag hoppas att du anammar detta friska nytänkande och tillämpar det gällande dina egna önskningar – det hjälper inte bara den som ska mottaga presenten utan även den som ska köpa den. Det allra bästa vore nästan om man till och med tipsade om i vilka butiker/på vilka hemsidor föremålet finns.
I mitt fall är detta naturligtvis överflödigt då pengar finns i var mans ägo men för att vara på den säkra sidan: Pengar finns att hämta ut i bankomater.

God jul och lycka till med presentinköpen!


Standardbilder

Idag stod det Blogga argt om msn-bilder på agendan.
Vad finns det för vits med att ha en standardbild på msn? Varför vill man utsätta människor för en såpass grym psykisk smärta? Finns det verkligen genomonda människor i den här världen?

Det började ganska lugnt när man såg någon inkompetent varelse med Rymdraketen, sedan började man fundera lite över det där: Rymdraketen, det är ju en standardbild, varför har man det?
Det gick lite tid innan den förökade sig, helt plötsligt såg man Palmer, Hästar, Fotbollar, Orangea Prästkragar och Gummiankor överallt!

Jag bestämde mig för att analysera några standardbildanvändare:
Den typiska Palmen har sämst fantasi. Människan har antagligen genomgått en barndom kantad av kritik och kränkningar vilket sedermera har bidragit till den bristande fantasin. Man har helt enkelt inte orkat sticka ut utan sällar sig istället till resten.
Fotbollen har lyckats ta ett minimalt steg ut ur lämmenspåret. Jag gjorde ett experiment med en Fotboll och kom fram till att försöksobjektet är väldigt osäker på sig själv och behöver därför ett gemensamt samtalsämne med andra, då har denne valt sport. Detta är inget annat än ett miserabelt sätt att ta sig ut ur den onda cirkeln.
Nu till praktexemplet: Den Orangea Prästkragen liknar Palmen på många plan men har, istället för att valt en visningsbild som föreställer palmer, inte valt någonting överhuvudtaget. Den Orangea Prästkragen är standardbilden bland standardbilderna och bör föraktas. En personlig reflektion skulle vara: Sjunde nivån i Helvetet.

Som om jag inte har upplyst människan nog följer här en lathund för bytande av msn-bild:

> Gå in på din Webbläsare > Besök http://www.google.se/ > Sök efter "Kryptonit" > Klicka på knappen som heter "Bilder" > Högerklicka på den allra första bilden > Välj "Spara bild som" > Välj "Skrivbordet" > Gå in på valfri msn-konversation > Klicka på den lilla pilen under din nuvarande bild > Välj "Ändra min visningsbild" > Tryck på knappen vid namn "Bläddra" > Dubbelklicka på kryptonitbilden > Tryck på "Ok" <

Standardbild


Svårare än så är det inte!
Så, till alla er Palmer, Rymdraketer och Orangea Prästkragar där ute: Ni behöver inte idiotförklaras längre. Följ min enkla 13 stegsförklaring av bildbyte och känn dig speciell!

Dialektik upphöjt i två

Föreställ dig den vanliga dialektiken:
Tes + Antites = Syntes
För att räknas som giltig dialektik måste tesen och antitesen vara motsatser (ex: man + kvinna = barn, Buddhas liv [askes + lyx = gyllene medelvägen]) men vad händer om någon skapar dialektik utan behov av motsatser? Jo, då skapas Dialektik2.
Några exempel på Dialektik2:

Människa + fenomenet gång = gående människa.
Bord + hand i rörelse mot bordet = smärta
Glas + fall mot marken = glassplitter

Barnet påminner om sina föräldrar men det är samtidigt ingen förändring av föräldern, barnet är självständigt och har bara lånat drag av sin mamma och pappa. Detsamma gäller glassplittret; det påminner avsevärt om glaset men är ändå självständigt i och med att glaset har upphört att existera till förmån för glassplittret. Detsamma gäller den gående människan; den påminner om den tidigare människan fast har avskilt sig i och med att den rör sig.

Dialektik2 är en ny sorts syn på filosofin och kommer antagligen att träda i kraft inom en snar framtid. Kom ihåg vart du såg det först!

Tomteskon

[Jag måste varna känsliga läsare: Följande material kan verka stötande]

[Viewer discretion advised]




Historien om tomteskon

Tomteskon

Till en början fanns inte mark, inte vatten, inte luft och inte heller rymd. Till en början fanns bara Tomteskon (se bild).
Tomteskon regerade över allt och ingenting hänsynslöst och lät ingen slippa undan det hemska öde som hade tilldelats dem.
Den gjorde sig snabbt känd, när världens skapades, som en maktgalen, euforisk härskare som inte tolererade gudar jämte sig1. Människorasen som tomteskon skapade för att ha något att förinta blev ohyggligt illa behandlade av den korrupta Tomteskon ända till en dag då man försökte göra revolt.
Naturligtvis kunde man inte avsätta Tomteskon ty den satt inne med all makt världen någonsin skådat. Tomteskon kunde helt enkelt inte besegras.
Men så en dag, när Tomteskon stod på sin tron och delade ut arbetssysslor åt folket hände det otänkbara - Tomteskon föll ihop! Under natten hade någon förgiftat all mat i hela slottet. Tomteskon kunde inget göra och människorna firade i mången dager den obarmhärtige diktatorns död.
Man begravde Tomteskon etthundratjugo meter under marken på en plats där ingen skulle leta för enligt sägnen så kan Tomteskon återfödas vid kontakt med mänsklig hud efter en miljon år.
Det ofattbara skulle snart besannas - Tomteskon liksom kallar på den lättsinnade människan och slukar all kraft så som ett överviktigt barn slukar kebabsås.
Det sägs att Tomteskon har vaknat, att den är ute efter hämnd mot människorasen! Den kommer att ljuga, förvirra och lova men endast för egen vinning.

Tomteskon kommer att börja med att starta ett sparkapital som involverar hutlösa räntor och  mäktiga skuldindrivare, den kommer att göra sig rik på människans bekostnad! Vi måste agera innan det är för sent för när den väl sätter igång kan inget stoppa den!
Människan är blott en bricka i Tomteskons verksamhet - vi får se upp vart vi trampar ty den iakttar oss.
Vi är inte säkra...

(1Ett fåtal religioner har sedermera anammat Tomteskons monoteism)

Tidigare inlägg
RSS 2.0