Mystic 8-ball
The tale of the Mystic 8-ball
För länge länge sedan, när man fortfarande använde kokain i coca-cola och trodde på Oden, fanns det en stor trollkarl som hette Mystico.
Trollkarlen var känd för sina hemska trolleriformler. En gång förlängde han tiden man skrev in på mikrovågsugnarna med en minut så all mat fördärvades. En annan gång lät han kronofogdar få fria tyglar.
Men den här historien tar upp något mycket större, något som kom att förändra världen för all framtid!
För länge länge sedan, när man fortfarande använde kokain i coca-cola och trodde på Oden, fanns det en stor trollkarl som hette Mystico.
Trollkarlen var känd för sina hemska trolleriformler. En gång förlängde han tiden man skrev in på mikrovågsugnarna med en minut så all mat fördärvades. En annan gång lät han kronofogdar få fria tyglar.
Men den här historien tar upp något mycket större, något som kom att förändra världen för all framtid!
det var en solig vårdag i mars och den lilla byn Norge var folktom sånär som på några kvarglömda människor (bland annat den lilla pojken från Ensam Hemma-filmerna). Det var vindstilla och solen lyste med sin frånvaro.
Byinvånarna var på stamråd i grannlandet Sverige och väntades inte återvända förrän följande dag. Bland de kvarglömda fanns trollkarlen Mystico som naturligtvis blev ledsen över händelsen.
Han bestämde sig då för att spela dem alla ett spratt: Som dyrkare av guden Neptunus kallade han på guden för hjälp. Han bad om att få svar på vad han skulle göra mot byborna.
Neptunus skickade ned sig själv i planetform och berättade att Mystico skulle fråga honom om hjälp, skaka om honom och vända honom uppochned för att få reda på svaret men han fick endast göra detta fyra gånger!
Mystico skakade på Neptunus, frågade om har skulle spela ett spratt mot byborna, vände på planeten och fick se svaret. "Yes".
Förbryllad över att ha fått ett svar fortsatte han med frågeställningen, han undrade vilket spratt han skulle spela: "Thou shalt disguise thyself and inherit the earth".
Hur skulle han då göra detta? Det frågade han Neptunus: "Continue" var det enda svaret han fick.
Nu hade han alltså bara en fråga kvar.
Tiden gick och Mystico tänkte länge på vad han skulle fråga.
Till slut dök det upp i hans huvud; han skulle fråga Neptunus hur man berättar hur Mystico ska ska förklä sig och ärva världen.
"With words only Gods can decipher" fick han till svar.
Nu blev Mystico sur och glömde bort att han redan hade frågat Neptunus fyra frågor.
Han frågade varför Neptunus torterar honom så.
"It is because only when we are conjoined can we rule the world. Now your soul will be drained into this very planet and if someone asks the, let's call it a Mystic 8-Ball since you are Mystico, I am the eighth planet from the sun and this truly is a ball, something we'll drain that person's soul."
Mystico försökte fly men till ingen nytta. Han var fast i planeten.
Och vem vet, kanske är just din Mystic 8-Ball den rätta.
Vågar du se efter?
Byinvånarna var på stamråd i grannlandet Sverige och väntades inte återvända förrän följande dag. Bland de kvarglömda fanns trollkarlen Mystico som naturligtvis blev ledsen över händelsen.
Han bestämde sig då för att spela dem alla ett spratt: Som dyrkare av guden Neptunus kallade han på guden för hjälp. Han bad om att få svar på vad han skulle göra mot byborna.
Neptunus skickade ned sig själv i planetform och berättade att Mystico skulle fråga honom om hjälp, skaka om honom och vända honom uppochned för att få reda på svaret men han fick endast göra detta fyra gånger!
Mystico skakade på Neptunus, frågade om har skulle spela ett spratt mot byborna, vände på planeten och fick se svaret. "Yes".
Förbryllad över att ha fått ett svar fortsatte han med frågeställningen, han undrade vilket spratt han skulle spela: "Thou shalt disguise thyself and inherit the earth".
Hur skulle han då göra detta? Det frågade han Neptunus: "Continue" var det enda svaret han fick.
Nu hade han alltså bara en fråga kvar.
Tiden gick och Mystico tänkte länge på vad han skulle fråga.
Till slut dök det upp i hans huvud; han skulle fråga Neptunus hur man berättar hur Mystico ska ska förklä sig och ärva världen.
"With words only Gods can decipher" fick han till svar.
Nu blev Mystico sur och glömde bort att han redan hade frågat Neptunus fyra frågor.
Han frågade varför Neptunus torterar honom så.
"It is because only when we are conjoined can we rule the world. Now your soul will be drained into this very planet and if someone asks the, let's call it a Mystic 8-Ball since you are Mystico, I am the eighth planet from the sun and this truly is a ball, something we'll drain that person's soul."
Mystico försökte fly men till ingen nytta. Han var fast i planeten.
Och vem vet, kanske är just din Mystic 8-Ball den rätta.
Vågar du se efter?
Sjukhusmat
Ser det inte frestande ut? Kassler med potatis och morotsröra
Alla som har varit på sjukhus kan hålla med mig när jag säger att maten inte är något vidare.
Vi har alla någon gång råkat på en riktig pungspark på restaurang eller hemma hos någon. Jag snackar friterade fläskbollar med pulvriserat mos eller vattenkaffe och sågspånskaka - tänk att leva en hel vecka på sådan mat! Eller varför inte ett halvår?
Vad är vitsen? Handlar inte sjukhus om att man ska bli bättre och krya på sig så att man kan åka hem så fort som möjligt? Varför serverar man då oaptitlig mat som får folk att återupptäcka anledningen till sjukhusbesöket? Är det för att påminna folk om den alltför dyra cafeterian? Är det för att allt färre blir sjuka och personalen är såpass kelsjuk att de behöver hålla sig fast vid de få som befinner sig där? Eller räcker budgeten helt enkelt inte till?
Visst, sjukhusen ska ha cudos för all bra personal och alla häftiga maskiner men vore jag Hans Wiklund och sjukhusen Terminator II skulle jag ge den en 8/10. Alla snygga stunts och tuffa bakgrundsintriger finns där men det är något som saknas - man har inte tänkt på varken kulisserna eller några one-liners.
Nils-Petter skulle sätta sig emot och påstå att det inte är alla som kan äta kryddad, välregisserad mat eftersom de kan vara allergiska eller inlagda för magen eller något men varför inte då erbjuda ett sortiment av kryddor och hasta la vista, babys så man får piffa till vardagen och maten lite som man själv vill?
Jag har valt att gräva djupare i ämnen (surprise, surprise)!
Jag kontaktade sjukhuschefen för Sahlgrenska i Göteborg för en fråga:
Jag: Hej, är det sjukhuschefen för Sahlgrenska jag pratar med?
Han: Ja! Hej! Glenn heter jag!
Jag: Hej du! Jag råkar ha en fråga här, gällande sjukhusmaten ni serv...*klick*
Jag fick inget svar från Glenn i Göteborg men jag antar att han var upptagen med en pråm eller något så jag bestämde mig för att höra med direktören för Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.
Jag: Hej! Har jag kommit rätt? Jag söker direktören för Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Hon: Ja, det är Astrid.
Jag: Hej, Astrid! Det råkar vara så att jag har en fråga.
Astrid: Shoot.
Jag: Jo, det har varit en del klagomål på sjukhusmaten i största allmänhet. Har ni några kommentarer?
Astrid: Nej, nej, nej. Jag vill inte uttala mig. Tack. Jag tycker att det räcker här. Adjö.
En ytterst kryptisk konversation med Astrid också. Men jag ger inte upp så lätt!
Under några veckor bombarderades Uppsala Sjukhus med mail angående den ack så viktiga frågan men svaren uteblev, även Kristinehamns Sjukhus och det stora sjukhuset i Lund visade sig vara onåbara.
I sann Aschberganda begav jag mig till Sahlgrenska där allt en gång började för att möta Glenn öga mot öga. Jag synade länge hans dagliga rutiner och visste att exakt klockan 11.04.36 beger han sig varje dag till det lilla motellet i utkanten av staden för att smygrensa.
Jag mötte en skärrad Glenn i dörruppgången och konfronterade honom direkt! "Varför så mycket hemlighetsmakeri angående sjukhusmatfrågan?!"
Han blev knäpptyst och förblev så under en lång stund. Han sträckte sig snabbt efter något i bröstfickan men jag slog det snabbt ur hans vänsterhand. Han föll då ned på knä och på golvet invid badrumsdörren låg en vit tablett med en döskalle på.
Jag lyfte upp honom och satte honom på sängen. Han grät.
Jag frågade vad allt handlar om men han sa att han inte kunde berätta. Det var för stort, sa han.
Efter några timmars intensiv utfrågning kom det så fram:
Jag: Jag är din enda räddning. Du kan lita på mig. Berätta för mig vad som försiggår.
Glenn: De...de.. de kommer hitta mig.
Jag: Du är säker här, Glenn. Rensa lite, det hjälper.
Glenn: Det är sjukvårdsministern. Ylva, heter hon. Hon tillåter oss inte.
Jag: Hon kommer inget märka. Berätta nu.
Glenn: Regeringen vet inget om den dåliga sjukhusmaten. När någon från Riksdagen måste läggas in byts all sjukhusmat ut mot förstklassig för att få dem att tro att det är det pengarna läggs på. I själva verket går mestadelen rakt i hennes ficka. Hon tjänar miljoner på det här. Ständigt nya bidrag från Regeringen som inte når sitt rätta mål.
Jag: Vilken sensationell nyhet!
Glenn: Du måste hålla tyst om det här! Hon har spioner... Överallt...
Det var det sista jag hörde av Glenn innan han svalde sin egen tunga.
Men jag tänker inte vara tyst! Jag tänker inte slås ned av Ylvas hot! Internet är fritt! Hon kommer aldrig komma åt ...
