Pappersväggar och en underlig resa

För tre timmar och tjugo minuter sedan tog den slut.
Den hade påbörjats ungefär tre veckor tidigare och hade slölästs när tid fanns.
Pappersväggar är en novellsamling skriven av skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist som fick sitt genombrott med boken Hanteringen av Odöda och som även har skrivit Låt Den Rätta Komma In.
Jag ska bespara er min tolkning av både novellerna och böckerna eftersom jag inte är tillräckligt persuading¹ för att få er att läsa honom.
Har ni redan läst honom och vill diskutera hans böcker är jag tillgänglig 24/7 på telefonnummer XXXXXXXX03.
Istället tänkte jag uppta era hjärnor med de spontana tankar jag fick efter att ha läst den samt vad som hände efteråt.

   Berättelsen har sin början på ett tåg mot Stockholm C. Ankomsttiden 22.05, 3/8-07.
Huvudpersonen, även känd som yours truly, läste de briljanta efterorden i boken och stängde den sedan.
En tomhet uppenbarade sig.
6.07 sekunder senare upptogs tomheten av hundramiljarder idéer. Vilken bok! Den ger en inspiration! Det enda som behövs är papper och penna, så är man på gång sen.
Papper och penna, ja.
Han söker desperat genom sin ryggsäck och får till sin stora fasa uppleva den tomhet som tidigare fanns i hans huvud. Vare sig penna eller papper. Hur kan detta ha gått till? Har man inte alltid åtminstone en penna tillgänglig?
Icke!
Han söker igenom ryggsäcken ett antal gånger, lika tomt varje gång. Tankarna blir alltmer påtagliga. Tränger sig fram.
MITT KUNGARIKE FÖR EN PENNA!
Snett bredvid honom sitter två, vad som tycks vara, två amerikaner och spelar Yatzy².
Vågar man fråga? Vad är det värsta som kan hända?
Svetten rinner längs pannan när han stammande (på svenska dessutom) ber om en penna varpå amerikanen naturligtvis ser frågande ut: "Excuse me?"
Shit! Chanserna är sumpade. Kassera mig, jag är körd.
På ovanligt knackig engelska lyckas han mumla "Oh, sorry, yes, I... Really... Uhm. Hey. I... Can... Pen?"
Amerikanen närmast honom skiner upp och räcker honom en penna men istället för ett "Thank You" kläcker han ur sig "Yes. That is a pen." och tar emot pennan.
   Han sätter sig sedan och bläddrar fram till en av de onödigt många tomma sidorna i slutet av boken och skriver ned vad som ryms i hans huvud för att göra lite rum där.
Efter drygt 10 minuters skrivande ser amerikanen lite skeptisk ut. Kanske är han missnöjd över att Yours Truly använder upp allt bläck. Kanske spanar han in honom. We'll never know.
Till slut lämnar han iallafall tillbaka pennan och får ett leende som svar.
Några minuter fortlöper och till slut bestämmer sig huvudpersonen för att gå till tågbistron och köpa kaffe åt de båda. Han gör detta och kommer tillbaka med kaffemuggarna. Amerikanen skiner upp återigen och de börjar prata om allt och ingenting i en timme innan högtalarrösten bräker ur sig ett dovt "Nästa, Stockholm Central." och lyckas upprepa sig minst fyra gånger för att vara säker på att alla hörde. Konstigt, det där...
Svensken och amerikanarna skils åt med en handskakning. "Adam", "Chris", "Geof...REY" (som om han hade glömt bort sitt eget namn.
  Efter denna incident lyckas Adam, som han tydligen hette, ta sig till lägenheten och sitter i detta nu och skriver på en fullkomligt meningslös text.
Låt oss inte störa honom mer.





¹bra på att övertala
²Vilket för övrigt är ett gravt överskattat spel

Kommentarer
Postat av: Nadine

hahahahahahahahaha, jag säger bara tre saker;
jag skrattar, high five på "Yes. That is a pen."
och MER ADAM ÅT FOLKET!

2007-08-06 @ 02:34:39
URL: http://nadde.bilddagboken.se
Postat av: Exordium

Haha, Tack Nadine!
Det kommer mer Adam åt folket så småningom.

2007-08-07 @ 23:20:25
Postat av: Anna

Åh hjälp. Det är bara du som får mig att sitta och skratta rätt ut framför skärmen.
Låt så småningom bli inom kort.

2007-08-12 @ 13:48:53
URL: http://oryx.blogg.se
Postat av: Exordium

Det blev ganska inom kort.

2007-08-24 @ 22:20:49
Postat av: Gonz the Bonz

Jag håller med resten av dina fans här...och det här är en jättetråkig kommentar från mig.

2007-09-21 @ 01:38:19
Postat av: Exordium

haha det är tanken som räknas!

2007-09-21 @ 01:40:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0